Inlägg publicerade under kategorin 30 DAGARS UTMANINGEN

Av Lisettan - 3 september 2011 23:49

åååå guuuu vilka tråkiga! eller e de bara jag som börjar bli trött?? Ja, jag gör väl den här sen e jag färdig med sketen, så jag kan börja på nästa :) den roliga. Jag vet att jag e sämst på att avsluta saker rätt. Den här t.ex skulle ju jag gjort dag vis. men meeen nu blev de så här. bättre de än inget.

Allstå ni får ursäkta mig, men ni har ju redan fått ett moment. och vill behöver ni verkligen ett till??? nä de blir för mycket, va? A! de tycker jag med!! Visst e de bra de där? när man snackar åt för er. ;)


Näj snällheten i mig säger faktiskt: skriv ett jäkla moment då!


hm.. ska de va ett bra? ett sorgligt? ett långt? ett kort? ett rått? ett kosntigt? de får bli ett om min vän,ett fint litet, men endå väldigt specielt mine, som ligger mig varmt om hjärtat:


Min bästa vän Marisol.

Vi hade känt varandra bara i något år, men de har alltid känts som vi har känt varandra hela livet.. Vi var på en kompis födelsesdagfest och firade henne. vi hade jätte trevligt den kvällen, vi skulle ut på krogen allihoppa.. verken jag eller Marisol var fulla, vi stod vid baren och snackade lite skit med folk. helt plötsligt viskade Marisol till mig. Som en blixt från klarblå himel  sa hon: "de känns som du är min ängla syster Sanna"


De vart och var ett moment på nått sätt. Eftersom både jag och hon har funnit varandra så bra, vi båda har en bakgrund som är väldigt lika, så känndes de jätte speciellt när hon sa så. Sen dess har hon och kommer hon, alltid att vara min ängla sis.


De kanske låter simpelt, töntigt och tråkigt i era ögon, men Sollan vet vad jag menar och de räcker, för oss var de en moment :)

Av Lisettan - 3 september 2011 23:41

Mina ambitioner. Va e de här?? Nån jäkla jobb intervjuv??


Nä gud vilken tråkig. Den hoppas vi. Ingen lust och sitta här o skryta ;)

Av Lisettan - 3 september 2011 23:26

Hm.. nått jag saknar?? hm...


A den va faktiskt svår. Eller svår och svår, jag måste tänka efter lite.


Nått som jag kan sakna många gånger och tänker på ofta är en vän som gick bort i cancer, han hade hjärntumör. Vi var unga, jag var 18år. Vi bodde ihop som familj. Han var en varm, rolig och charmig kille. Jag kan sakna han många gånger och jag tänker på han ofta. Jag pratar inte så mycket om han, bara till min kille. Men jag tänker på han väldigt ofta. Jag hoppas han har de bra och jag hoppas på att få se han igen en dag.. Min vän.. min saknade vän. Här om dagen berätta mamma en sak om honom som jag inte visste.. Han hjälpte mig många gånger som jag inte ens visste om. De är en RIKTIG vän.


  


De är nog den enda person som jag saknar, trots att jag träffat en hel del männsikor i mina dagar. Men mycket därför jag inte saknar någon annan heller, för jag vet att folk kommer och går i livet och alla har en orsak till varför man kommer in i någons liv. Men så är livet väg, jag önskar bara att han som betyde nästan mest i min väg inte behövde gå. Men som ordspråket säger.. Gud tar de bästa och finaste änglarna först, de stämmer faktiskt. 


___________________________________________________________________



Saker jag saknar är ett par riktiga favvo skor jag hade en gång i tiden. Skulle aldrig använda dom igen, men de va ett par skor jag skulle vilja ha kvar i min garderob bara för de är så mycket minnen för mig :)


Sen finns de nog inte så mycket mer som jag saknar. Jag har de bra nu, både med saker och ställen  :)

Av Lisettan - 3 september 2011 23:23

Och den va så enkel! I min kills famn så klart! :) De är den bästa.


Sen finns de fler favorit platser så som: hemma, helst i soffan ;) jag gillar bussar och tåg mer än bil.. vet ej varför jag bara gört, sängen, och hemma hos mina föräldrar där jag växte upp.




Av Lisettan - 17 augusti 2011 22:28

Räddslor? E ah då måste jag nog säga att jag e galet rädd för göra illa nära och kära, då menar jag min familj+pojkvän som också egentligen e min familj =)

I alla fall... förr i tiden kunde jag göra just de här personerna jätte illa. Dom va faktiskt, tyvärr, de sista jag bryde mig om. När jag insåg och fick hjälp med att förstå vad jag gjorde, så gjorde de så sjukt ont. Jag kan nog inte förklara den smärtan eller det dåliga samvetet man fick. Så min stora rädsla är att mina nära och kära ska bli sårade på nått sätt igen.

Av Lisettan - 17 augusti 2011 00:50

 


Kommer aldrig glömma första gången jag fick en mobil. Min första mobil telefon. De va julafton, jag gick i 7:an jag och alla mina kompisar hade önskat oss mobil telefon. Min första var som den på bilden. Tror jag, om jag inte minns helt galetså hade min telefon en mindre skärm, de fick lixom bara plats med EN text rad. och sen va de skal där fram bara. man kunde lixom byta skalet där fram. Jag kommer ihåg hur jag fick göra rent den mellan tangenterna och ta bort skalet för att de skulle bli rent. Jag hade skrik-rosa skal, med en lysande atten, som också kunde blinka!!! hahaha!!


Den julaftonen, va jag så lycklig. Jag och mina kompisar ringdes alltid efter och sa: va fick du??men den här kvällen skrev vi sms.. hahahaha.

våra familjer hade som tradition att gå på nattvarden i gide kyrkan, så vi möttes alla där. 12 på natten stod vi där med våra mobiler och fipla. vi kollade in varandras och vi var i hel extas av våra telefoner. Jag och jojo som vi kalla Johanna, hade fått en likadan, då var de bara och kasta den fula "sökaren" som man hade, för nu va man tuff med mobil.. 


(ååå personsökare. kommer ni ihåg?!!! haha, min va gul o ful.. hade den sådär häftigt i byxan så den syntes. jag tror jag döööör hahaha!!! jag hade till och med koder med min kille vad som betyde vad, typ 123= jag älskar dig 505=SOS, hahahahahahaha )






Sådan lycka.Minns allt de som det var igår =)

Av Lisettan - 16 augusti 2011 23:55

Alltså, jag har ju som sagt lite problem med och avsluta saker och ting. Så jag fuskar. Jaaa tro på fan, jag fuskar faktiskt.. vi kör nån till nu så de här går lite snabbare så jag kan börja med den andra sen =)


Sånt som gör mig upprörd är sjukt mycket saker.

Orättvisor i världsfrågor, så som krig, svälten i afrika, att världen är så orättvis. Djur som far illa.Mobbning.Sjukdomar


Ja.. allt sånt här elände som finns i våran vardag som vi ser varje dag, tidningen, tv, datan, på kaffe lunchen på jobbet får man höra.. i bussen/t-banan på reklam osv. alla jävla orättvisor här i vårt liv.


Något som berör mig lätt och mycket är 2 saker. Jag kan bli så förbannad, så jag blir chockad av mig själv.

De är mobbning. Om ni visste hur mycket de berör mig. Jag har så svårt för människor som "gillar" att mobba, och de verkligen skär i mig när jag ser någon komma till skada på det sättet.Jag har skrivit om det förut så ska inte trötta ut er med det igen, ni vet nog var jag står!


Sen är det pittbulls, dom som behandlar dom fel. När jag hade animal planet, så kunde ja knappast se de här programmet: djur poliserna, för i varje program var de om pittbulls som hade blivit lämande efter de inte var nå "användbara" längre.. pittbulls som blev dödade med el kablar, pittbulls som tvingades gå fajter jaaa de va alltid nått med dom, och varje gång jag såg de kunde jag inte ens fortsätta kolla på de för Jag svärde hej vilt hemma hos oss, jag blev så arg att jag koka!! Jag blir fortfarande lika arg om inte mer. Jag hatar det och jag kan inte se på de, för mina kännslor går över styr då... (börja nästan lipa nu :0 säger då de,,, min kropp e lagom ostabil idag...)


De känns hårt och fel och välja ut just en sak som får mig mer förbannad än en annan, för i våran sjuka värld e de så sjukt mycket som gör en förbannad. De ena utplånas av de andra och så håller de på så. Så Hur ska jag kunna säga att just de får mig att bli mest arg? - När de är alla orättvisor.


När jag blir så förbannd att jag inte kan styra över det, då kan jag gråta.. av ren frustration

Av Lisettan - 16 augusti 2011 22:35








 



De är TYPISKT MIG!!! Förlåt, verlkigen. Har faktiskt heeeelt glömt bort den här. Men jag ska fasiken avsluta den. För det är typiskt mig att inte avsluta nått som jag på börjat. Jag var in på en väns blogg nyss, som jag inte vart in på ett tag och såg att hon hade gjort en ny sån här "lista" ville göra den, men kom på att jag ska nog avsluta den här först!


Nått som får mig att må bättre är: familjen, att vara med dom. Umgås med såna som vet hur jag fungerar i alla lägen, är nått som får mig och må "bättre". Sen finns de ju andra saker så som kärlek, kramar, varma ord, choklad, musik ect. men de jag tror, hur "dom" mennar med frågan. Är väl lite som en sak en grej man gör för sig själv, då alla har sina egna sätt och göra så man mår bättre. Mitt sätt är de klasiska tjej knepet. Om jag är ledsen en dag, köper jag gärna god grejer, så som glass.. går väldigt bra med en ben and jerrys, tar en stOr sked, drar ner persienerna sätter på Sex and the city och tar min mysiga filt och bara jobbar på mitt mående efter bättre kännslor ;) Ärligt vilken tjej skulle må dåligt efter en eller två timmas sånt?! :)

Ovido - Quiz & Flashcards